| Personligt Jag vill berätta något personligt från mig själv, då jag tog upp det här med Israel och judarna. Då tänkte jag och upplevde, att jag inte mer kan gå på möte på ett visst ställe för det går emot deras inställning och stöd... Men det är egentligen flera med i detta, så jag sitter "illa" till med min inställning. Plocka fram sådana saker och citat från olika käller, som jag gjort, är nog inte så populärt bland gängse uppfattningar. Har ju fått reda på det jag inte visste förut och klarare. Den personliga hjälpen för mej är då ingen människa kan hjälpa mig, endast då med levande Gudens verkan och ingripande. Religiösa uppfattningar kan inte hjälpa mig. Jag behöver Guds under i min tillvaro, för att leva och kunna göra något här i tillvaron, som ingår i Guds plan och har betydelse för evigheten. Man måste för att klara sig ha ett eget personligt förhållande med Herren, om det skall bli någon framgång, enligt Guds måttstock, med det man gör. Visst är vägen smal på trons väg. Inte lätt att tro på Herren - när det mänskliga inte räcker till. Stenar på vägen, som stoppar upp, är omöjliga att passera. Ska du ändå fram så kör du sönder bilen och det blir helt stopp att komma fram. Det blir kaos och slutar med fördärvet. Följ ej efter s.k. "rymligt samvete". Fel uttryck också. Samvetet kan ej vara så, kan inte ljuga: "...som i sina egna samveten är brännmärkta såsom brottslingar" 1Tim.4. Blev det bra med juden Marks lära och med
judar i ledningen för ryska kommunismen? Blev det bra i Tyskland när judar
styrde över pengar och politiken? Vad ställde de till med? Höjden av korruption
är tala om
"förintelsen" om de själva står för det. Vi bör som kristna Inte tro på
vad som helst av dem som inte lever som kristna, är brännmärkta som
brottslingar i sina egna samveten. Gärningarna talar sitt tydliga språk.
Tänk på Jesus undervisning! Att gå efter.
|